Etikettarkiv: Ödmjukhet

Dansar med skogens röst

Tar några djupa Ande-tag
lyssnar till Skaparens skogsmusik
medan igelkottarna kryper in under löven

Lämnar ryggsäcken en bit bort
borstar bort några dammiga tankar

Höstljuset får liv i en solgul storm
pejlar in Den Stora Rösten
fyller mitt inre rum
med gudomlig energi

Anden skapar så med löven
en vaggvisedans för igelkottarna
medan sången av Rösten ljuder i trädkronorna

Ett grenverks fullkomliga kaos
i rasande kamp mot årsvarvens gång
ödmjukt böjande sina huvuden
i en tillsammans-dans

Och jag förloras i Ande-tagen
helt och hållet såld
i det solgula ljuset
i total tillit till Gud
att föra denna glädjestormande dans
När igelkottarnas värld
är i höstlikt mörker på väg
mot slutet

Mitt krus, rinn över!

Intar ödmjuk position
mitt huvud sänkt
räcker Dig mitt krus
väntar

Tacksägelsen upphör inte
där barnasinnen, slitet och
mödan uppehålla sig.
Den som uppehåller riken;
himmelska och jordiska,
får upphöjelsen

väntar

Tittar upp
försöker se på Dig
överflödande hjärta
översvämmade ögon

mitt krus
Du
jag väntar

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Rinn över!
mitt givmilda hjärta
i nåd och barmhärtighet
till stallbroder och skötevän
till hög och till låg

tro
hopp
kärlek
i ett överflödande liv

Nära, nära

Jag kom att tänka på en dikt jag skrivit när jag satt och lyssnade på predikan idag. Den har ”legat i byrålådan” sedan strax före nyårsafton. Nu känner jag ännu mer att jag vill dela med mig av den. Nära, nära…det är där jag vill vara. Det är dit jag går, och ibland bara måste, för att hämta kraft, vägledning och andlig näring. Nära, nära Jesus, så att förhoppningsvis mitt ♥ fylls, växer och bär frukt. Men hur svårt ska det behöva vara? Att det ska vara så smärtsamt att våga, växa, och gå vidare.

Om vartannat
Snön föll
Landade på kind
Gjorde sig tårvägar
Värmde hjärtats dunkla
Inre samtal
Lyste ljust i mörkret
Lade av bördor
Nära nära
Den stora rösten

Gal 5:22-23
Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen.

Kampfylld sång

Känner någon slags ilska
Det är något med min vilja
Känner någon slags förvirring
Blandning mellan glädje och smärta

Tårar som faller
på en grå insida
Varningsskyltar med frågetecken
och röster i det grå

Gud, hjälp mig!
hjälp mig se dig mitt bland alla
Böjer mig vid ditt kors
Lägger mig platt och
fattar ingenting just nu.

Kampen grumlar mitt öga
tvivel om gåvan
smicker eller uppmuntran
kan inte urskilja vad

Gud, hjälp mig!
Det här är inte fisken i vattnet
Här är människan som drunknar
Förvirrade tankar och
vet inte vad jag ska tro

Bländas av alla ljusen
livet rullar på
med någon slags kontroll
försöker jag steg för steg

Lär mig, Herre!
Lär mig att höra din röst.
Herre, hjälp mig!
hitta rätt bland alla
gåvorna jag har i Dig.

Gud, hjälp mig!
Fyll mina rengjorda kärl.
Kom med kraft!
Välsigna du mitt liv och
allting som jag gör för dig!
(2009)

Psalm 25
Bön om Guds nåd och ledning
Till dig, HERRE, lyfter jag min själ.
2 Min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam,
låt inte mina fiender jubla över mig.
3 Nej, ingen kommer på skam som hoppas på dig.
På skam kommer de som utan orsak handlar svekfullt.
4 HERRE, visa mig dina vägar, lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig, ty du är min frälsnings Gud.
På dig hoppas jag alltid.
6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd,
ty de är av evighet.
7 Tänk inte på min ungdoms synder och på mina överträdelser,
utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.
8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.
9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.
10 Alla HERRENS vägar är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.
12 Den som fruktar HERREN får undervisning av honom om den väg han skall välja.
13 Hans själ skall bo i det goda, och hans efterkommande skall ärva landet.
14 HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom,
sitt förbund gör han känt för dem.

15 Mina ögon ser alltid upp till HERREN,
ty han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig,
ty jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor, för mig ut ur min nöd!
18 Se till mitt lidande och min möda, förlåt mig alla mina synder.
19 Se, hur många mina fiender har blivit,
hur de hatar mig med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte komma på skam,
ty jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
ty jag hoppas på dig.
22 Gud, befria Israel, ur all dess nöd.

Ords 29:5
5 Den som smickrar sin nästa breder ut ett nät för hans fötter.

Heb 3:13
Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.

1 Kor 12:4-11
4Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. 5 Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. 6 Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla. 7 Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta. 8 Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. 9 En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, 10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. 11 Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.

2 Kor 10:3-5
Jag lever i världen men strider inte med världsliga vapen. Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus

1 Tim 4:14-16
Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord, när de äldste lade händerna på dig. 15 Tänk på detta och lev i detta, så att alla kan se dina framsteg. 16 Ge akt på dig själv och på din undervisning, och håll troget ut med den. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig.

2 Tim 1:6
Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning. 7 Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Ordlös tillbedjan

Vintervit morgon

Skimrande och skön

Morgonrodnad himmel

denna eldlika båge i horisonten


Jag kan ej förneka

Bara böja mig ner


Sol som lyser

På bländvit bädd

Frostbeklädda skogen

detta hav av silver över nejderna


Jag kan ej förneka

Bara böja mig ner


I ordlös tillbedjan…


Själens vördnad

inför Storheten

känner ingen gräns

Hjärtats brustenhet inför Skaparens Välde

2008