Etikettarkiv: Poesi

Lucka tio 2016

I veckan har jag nördat ner mig i Alfred Nobel. Inte visste jag att han var så poetisk. Har mersom bara tänkt på honom som den där dynamitgubben som hittade på ett pris.
Jag hittade några av hans rader som jag delar här…

120px-NobelP2_bildAlfred Nobel, 1833-1896

Ur Canto av Alfred Nobel:

The wintry frost, although it spares no flower,
Yet spares their seed to grace a future spring;
Though Vice may harden into Callousness
It cannot drain all feeling from the breast.
It lays there dormant, but with proper culture,
Methinks the seed may bloom a second time.
That seed is Poesy

The morning breeze which gently fans my face
Rippling the waters, wakes a gushing sound
Whose mystic music seems to Fancy’s ear
A hallelujah from the angels’ choir.

Ur Night-thoughts av Alfred Nobel

The virgin world, now ready for the seed
Which she receives from God, begins to breed,
And living beings, starting as from naught,
Proclaim the presence of creative thought.

Thus far ‘tis wonderful, but uncombined
Chaotic matter cannot be defined,
A dust impalpable, unseen, unknown,
Yet out of such the Universe is grown!
It triumphs now, the Principle of light
O’er death and chaos in their endless strife;
But times will be when planets, ours as well,
Ring with the echoes of Creation’s knell,
When reeking suns have spent their final light
And Death triumphant lords it o’er the Night.

658px-Alfred_Nobel_young
Alfred Nobel

För Kärlekens skull

hand i hand med sommarvind
Himmelska superkrafter
dansar backen ner
hämtar upp orken
För Kärlekens skull
bär den allt

Balanserade harmonier
i vågskålens skarpa Klang
grå är smakerna,
men sväljer ändå
För Kärlekens skull
tror den allt

Noterar musikens iver,
busiga lek och skratt
låg blir Tålamodet
med vibrerande värk
För Kärlekens skull
hoppas den allt

Diamanternas stjärnglans
sjunger försiktiga toner
Ytan till synes blank
skymmer underliggande smärta
För kärlekens skull
uthärdar den allt

Löningsdag

Joodå,
Men vilken är belöningen?
Jag försöker verkligen
Undvika att efterlikna
Väderkvarnar
Skulle bara stänga ett burklock
Axel subluxation
Och skulle bara vända mig om
Knä subluxerar
….
Fast när fjärran vita fjälltoppar landar på vårens gröna klädnad.
Och när försommarens vindstilla kvällssol brer sin guldiga mantel över lid och spegelblank sjö.
Horisonter att memorera. Sätta i bildminnet. Andlöst vackert!
….
Men hela arbetsveckan har värken suttit fast i pannbenet. Liksom i resten av mig. Som ett rostigt sågblad. Släng det i metallåtervinningen. Gör dig av med skräpet.
Tack å gonatt!

Det är afton

Fortfarande kvittrar fåglarna sitt vårliga ”Bygga-bo”
fastän cynismens frukter hänger dignande
Ingen av de andra märker
att stammen ändrat färg
att ormen lurar i bladverket
att det är Afton

För solen går inte ner – Den får frukten att mogna
och Festen kan fortsätta – som om ingenting händer
Ingen av de andra märker
att vissa frukter blivit giftiga
att Lejonet ryter
att det är Afton

Fortfarande kvittrar fåglarna sitt vårliga ”Bygga-bo”
fastän inget finns att äta – arbetar de – uthålligt och troget
Ingen av de andra märker
att Örnen ropar ve ve ve
att Kören i fjärran jublar
att det är Afton

men solen går inte ner – Den får frukten att mogna
Snart skördar Trädgårdsmästaren – oavsett kvalité
och undra om de andra märker
att vissa frukter sorteras bort
att Orkestern spelar oavbrutet fortissimo
att det är Afton

och fåglarna
fortsätter Kvittra

och bygga bo